Grundlagsutredningen.se

 

Det finns folkomröstningar av många olika slag. De kan anordnas lokalt, t.ex. i en kommun, eller i hela landet. De kan vara beslutande eller rådgivande. Är folkomröstningen beslutande blir resultatet omedelbart bindande. Är omröstningen rådgivande fattas däremot det avgörande beslutet som regel av landets parlament om omröstningen omfattar hela landet, och av kommunfullmäktige eller motsvarande om omröstningen är lokal.

Man skiljer också mellan så kallade obligatoriska och fakultativa folkomröstningar. En omröstning är obligatorisk när en fråga enligt gällande bestämmelser måste gå till folkomröstning. Fakultativ är den när den aktuella frågan kan avgöras antingen genom folkomröstning eller på annat sätt.

Beslut om folkomröstning fattas normalt av parlamentet, kommunfullmäktige eller motsvarande. Men det förekommer också regler som innebär att folkomröstning alltid skall hållas om ett visst antal medborgare kräver det.

Språket i regeringsformen

Den 6 februari 2008 anordnade Grundlagsutredningen en diskussion om språket i regeringsformen. Barbro Ehrenberg-Sundin (ledamot av Klarspråksnämnden och f.d. språkexpert och ämnesråd på Justitiedepartementet) och Ulf Teleman (professor emeritus i nordiska språk och f.d. ordförande i Svenska språknämnden) inledde diskussionen med anföranden om följande frågor.  

Nedan följer en skriftlig version av Ulf Telemans inledande anförande.  

Grundlagarnas särställning  

 

Sveriges status som nation är en annan i dag än vid tillkomsten av den nu gällande grundlagen –  politiskt efter EU-inträdet och ekonomiskt efter avskaffandet av valutaregleringen. Också militärt är man i dag nog mindre benägen att försvara nationen och därmed dess politiska modell än för några decennier sedan. Jag tror ändå att flertalet svenskar och deras företrädare fortfarande ser svensk självständighet och nationell frihet som något gott och också att grundlagarna och särskilt regeringsformen är själva fundamentet för en sådan ordning.